Det blev ett ömt avsked. Hade lämnat B på väg till Rio och följde D till hans hotell. Hans flight är först i morgon och min vid midnatt.
Taxi från flygplatsen till hotellet, inte Uber den här gången. Vänlig taxidam som talade spanska med D. Hon såg till att att vi båda bokade retur med henne tillbaka till flygplatsen, jag kl 21:00.
Vi gick ner till lobbyn 20:30 och där stod hon. D och jag sa adjö och jag klev in i bilen. Kan ingen spanska och ännu mindre portugisiska. Vid hotellets gate var det strul. Hon måste backa tillbaka. Gjorde tecken att jag skulle kliva ur. Receptionen talade engelska och förklarade att taxin väntat mer än 15 minuter och måste betala 25 kr i P-avgift. OK, inga problem tänkte jag och betalade.
Tillbaka i taxin bad hon så hemskt mycket om ursäkt. Jag sa att det var OK för mig. Sen satt vi tysta. Sen sa jag, Desculpe nao pale portugues. Hon svarade på portugisiska och bad om ursäkt för att hon inte talade engelska. Hon hade en son i Kanada, men det hjälpte ju inte. Väl framme lyfte hon ur min 21 kilo tunga väska och sa thank you , satte handflatorna framför bröstet, bugade och önskade mig lycklig resa. Lite klump i halsen men rätt lycklig gick jag till incheckningen.
Var incheckad on-line och drop off tog typ 2 minuter. 3,5 miljoner människor i Salvador och en internationell flight på hela kvällen. Brasilien har stärkt min tillit till mina medmänniskor.